Radon

 

 

 

Radon är en gas som bildas när ett radioaktivt grundämne – radium – sönderfaller. Radon gör människor sjuka om de får för mycket i sig. Radon kan ta sig upp ur marken och in i ditt hus genom läckage från grund. Det är luktfritt och osynlig men kan upptäckas genom mätning med en spårfilmsdosa eller med speciella mätinstrument. Ibland kan radon också finnas i det material som man har byggt ditt hus av såsom blåbetong.

Radon och dess sönderfallsprodukter, sk radondöttrar dvs radioaktiv metall, andas in av inneboende i radonhus och kan ge upphov till lungcancer. Aktuellt gränsvärde är för småhus 200 Becquerel (Bq) vilket innebär att 200 radonatomer sönderfaller per sekund och kubikmeter luft. Högsta radonhalt på arbetsplatser är 400 Bq/m3. Vid högre värden än så bör åtgärder sättas in. Det diskuteras att sänka gränsvärdet ytterligare. Mätningen skall ske utanför vädringssäsongen eftersom inomhusvärdena är högre då. Om fastigheten är belägen i högriskområden och har eget vatten kan det dessutom finnas risk att radon kommer in i vattnet och ge förhöjda radongashalter.

Det genomsnittliga årsmedelvärdet i svenska bostäder är enligt Statens strålskyddsinstitut ca 100/Bq/m3.

Det finns flera metoder att sänka radontransporten från krypgrunden men nästan alla har den tråkiga bieffekten att krypgrunden får för höga fuktvärden med mögel och röta som resultat. TrygghetsVakten Pro är ett alternativ som INTE försämrar klimatet utan även skyddar krypgrunden mot röta och mögel.

Andra åtgärder mot radon i krypgrund är att till exempel installera TrygghetsVaktens Armerad Marktäckning som fungerar som radonbroms och är lätt att lägga tät. När det gäller förhöjda radongashalter på grund av byggnadsmaterialet handlar det om att förbättra ventilationen i bostadsdelen eller att sätta in spärrskikt som stoppar radon.

Det finns bidrag att få från länsstyrelsen om mätningarna visar på en radonkoncentration på över 200 Bq/m3. Bidraget kan bli ett maxbelopp på 25 000 kronor.

Radon i bostäder kommer till största delen från marken. Åtgärder bör inriktas från att förhindra inläckning av radongasen genom vägg- och golvytor som gränsar mot mark. Man bör täta så långt som möjligt men enbart tätningsåtgärder räcker endast om radonkoncentrationen i marken är låg.

Att ventilera bort gasen i byggnaden är utsiktslöst om radonhalten över tusen Bq/m³.

Radon bildas i berggrunden och läcker upp genom överliggande marklager om dessa är luftgenomsläppliga. Det är egentligen bara lera som naturligt är tillräckligt tätt för att hindra gasgenomträngning.

Marken under byggnaden värms upp av byggnaden och luften i marken där blir varmare och lättare än markluft utanför byggnaden. Detta skapar en uppåtgående luftström som drar med sig radongas.

Luften i byggnaden är oftast varmare än utomhus vilket skapar en termik i byggnaden som ger ett undertryck i källaren. Alla förutsättningar samverkar till att föra in radongas i byggnaden.

Oftast ska åtgärden inriktas på att på något sätt ventilera bort radongasen från marken närmast byggnaden eller ändra på tryckförhållanden i marken utanför byggnaden så att radon inte tränger in. Beroende på förutsättningar kan man suga eller trycka luft under byggnaden eller suga luft bredvid byggnaden.