Kallvinden ska vara sval, men kombinationen av kyla och fukt gör utrymmet känsligt för kondens och mögel. Luft rör sig både uppåt från bostaden och in genom yttertakets ventiler. När kall uteluft möter varmare och fuktig inomhusluft kyls den ned, den relativa fuktigheten stiger och vattenånga blir till kondens på råspont och reglar. Om fuktnivån håller sig hög under längre tid angrips träet och isoleringen tappar sin värmehållande förmåga. En vindsavfuktare gör klimatet styrbart och minskar risken för kostsamma skador.
Hur fukten hamnar på vinden
Varm rumsluft letar sig upp genom otätheter vid genomföringar, skarvar och vindslucka. Samtidigt sugs uteluft in via takfotsventiler. Under stora delar av året innehåller denna uteluft tillräckligt mycket vattenånga för att vara mättad när den kyls på vinden. De kalla ytorna fungerar som kondensfällor och fukten stannar därför kvar i konstruktionen.
Ett vanligt missförstånd är att mer isolering eller fler ventiler alltid löser problemet. Ökad isolering kan göra vinden ännu kallare om lufttätheten mot bostaden inte förstärks, och extra ventiler hjälper bara när den inkommande luften har låg fuktighet även efter nedkylning. I kustklimat och i norr där temperaturen ofta pendlar kring nollan blir resultatet i stället hög luftfuktighet året om.
När krävs åtgärd
Det första du behöver är mätdata. Sätt upp en hygrometer som loggar relativ fuktighet och temperatur minst ett par veckor. Branschen anger att långvariga värden runt 75 procent relativ fuktighet innebär förhöjd risk för mikrobiell tillväxt. Mät samtidigt träets fuktkvot med en stiftmätare. Om kvoten ligger över 17 procent mer än tillfälligt bör du agera. Kortvariga toppar vid snabbt väderomslag är sällan farliga, men återkommande perioder över dessa gränser kräver styrd avfuktning eller tydliga källåtgärder.
Vanliga fallgropar
- Man höjer isoleringen men glömmer lufttätheten, vilket sänker takets temperatur och ökar kondensmängden.
- Man öppnar fler ventiler utan att kolla hur fuktig den inkommande luften blir efter nedkylning.
- Man tolkar en solig dag som tecken på bestående förbättring trots att fuktigheten stiger så snart vädret slår om.
Så fungerar en vindsavfuktare
En vindsavfuktare styrs efter mätdata från vinden och ibland även efter utomhusklimatet. När uteluften är torr nog vädras vinden genom kontrollerad ventilation. När luften inte duger tar avfuktaren vid. I svenska kallvindar används ofta styrd ventilation. Vid hög fuktbelastning eller särskilt utsatta vindar används sorptionsavfuktning. Avfuktaren håller den relativa fuktigheten under kritiska gränser och ger träet chans att torka ned till säker nivå.
Frånluften med vattenångan leds ut via en kanal som isoleras hela vägen till utomhusluften så att ingen kondens hamnar i fel del av konstruktionen. Systemet sparar energi eftersom det bara arbetar när mätningen visar behov.
Steg för steg mot trygg kallvind
- Inspektera vinden manuellt. Leta efter mörka fläckar, mögeldoft och vita beläggningar på råsponten.
- Täta vindslucka, genomföringar och andra läckpunkter så att varm rumsluft inte drivs upp.
- Installera loggande sensorer för relativ fuktighet och temperatur samt mät träets fuktkvot före och efter åtgärder.
- Utvärdera resultaten. Ligger värdena säkert under risknivåer kan du avvakta och följa upp. Överstiger de gränserna behöver du styrning.
- Välj lösning. I många fall räcker ventilationsstyrning som tillvaratar torr uteluft. I kallare eller fuktigare lägen behövs en sorptionsavfuktare som arbetar året runt.
- Säkerställ fackmässig installation av frånluftskanal och elanslutning. Felaktig dragning kan flytta problemen till andra delar av huset.
- Följ upp systemet med regelbunden avläsning av mätdata för att upptäcka avvikelser i tid.
TrygghetsVakten arbetar med en metod som kombinerar ventilationsstyrning och sorption. Systemet startar bara när klimatet kräver det och är utvecklat för svenska kallvind och krypgrund. Målet är låga fuktnivåer och låg energianvändning året om utan onödigt stora insatser.
