Fukt och unken lukt på vinden väcker ofta oro. En vindavfuktare är särskilt framtagen för kallvindar där temperaturen skiftar snabbt och kondensrisken är hög. I branschens eget kunskapsmaterial beskrivs fukt och mögel som vanliga följder, inte minst efter tilläggsisolering eller byte av värmekälla. När du startar en vindavfuktare märks förändringen först i luften och därefter i hur trä, isolering och andra ytor svarar.
Så arbetar systemet
En modern vindavfuktare kombinerar styrd ventilation med värmeslinga vid behov. Den mäter ute- och inneluft, ventilerar bara när uteluften hjälper till att torka och adderar värme när klimatet annars skulle ge kondens. Effekten varierar därför med väder och årstid. Torra dagar sjunker den relativa fuktigheten redan efter några timmar, medan fuktiga perioder ger långsammare resultat. Vill du fördjupa dig i principerna är vår ordlista om avfuktare en bra start.
Tidiga tecken på förbättring
- Den relativa fuktigheten minskar när uteklimatet är gynnsamt. Med en enkel hygrometer syns detta tidigt.
- Kondens och rimfrost på råspontens undersida avtar, särskilt nära takfoten där problemen ofta börjar.
- Lukten kan lätta, men är osäker som indikator eftersom luft normalt rör sig uppåt och sällan tar med sig vindlukt till bostadsdelen.
På kort sikt handlar det alltså om torrare luft och mindre kondens. När processen har fått tid att verka torkar även ytskikten, mörka fläckar slutar växa och den blankt fuktiga råsponten mattas.
Hur lång tid tar det?
Den första sänkningen i luftfuktighet märks ofta inom några torra dygn, medan uttorkning av virke och isolering kan ta veckor. Tiden beror på:
• Hur mycket fukt som redan är bunden i materialen.
• Hur ofta klimatet ger bra lägen för styrd ventilation.
• Systemvalet. En lösning som också tillför värme kan hålla balansen även när uteluften är ogynnsam, medan ren ventilation väntar in torrare lägen.
På en blåsig, fuktig höst går processen trögare. Under vintern blir kalluften torrare, och då faller fuktkurvorna tydligare. Vår och sommar växlar dag för dag, vilket gör loggning extra värdefullt. Mer teknisk information finns under vindsavfuktning.
Vanliga orsaker till långsam effekt
Tre faktorer bromsar ofta uttorkningen:
- Ett kallare vindsutrymme efter tilläggsisolering, vilket gör kondens lättare.
- Ökad fukttransport från boendet genom otätheter vid vindslucka och bjälklag.
- Fuktig uteluft som blåser in genom ventiler.
Därför blir kontrollerad ventilation, fungerande takfotsventilation och tätning mot läckluft avgörande. I hårt utsatta lägen eller vinterfuktiga perioder hjälper värmeslingan till att hålla nivån nere. För andra utrymmen än vind, till exempel källare, kan en sorptionsavfuktare vara en bättre metod. Har du även fukt i grunden kan åtgärder i krypgrund minska hela husets fuktbelastning.
Följ upp och dokumentera
- Följ upp klimatet på vinden genom att läsa av relativ fuktighet och temperatur vid olika väder och tider.
- Fotografera råspont, nock och takfot innan start och jämför med nya bilder efter två till fyra veckor.
- Leta efter kondensspår snarare än att lita på näsan. Mörka fält som står stilla är ett gott tecken.
- Känn på kall plåt eller råspont en kylig morgon. Är ytan torr har processen kommit en bra bit.
- Kontrollera luftvägarna. Är takfoten fri, ligger isoleringen rätt och sluter vindsluckan tätt?
Vid snöfall eller kraftig blåst kan uteluften vara så fuktig att systemet väntar in bättre förhållanden. Det betyder inte att något är fel utan att styrningen gör det den är byggd för.
Vi skyddar vindar och krypgrunder mot fukt, lukt, mögel och radon med energisnåla system och certifierade installatörer. Vårt arbetssätt utgår från mätdata och beprövad fuktteknik för att ge huskonstruktioner lång livslängd och friska inomhusmiljöer.
