Mögel behöver tid och fukt. Därför räcker det inte att gissa, du behöver förstå både luftens och materialens tillstånd i husets utsatta delar. Som vägledning används etablerade riktvärden: risken för mögel ökar vid långvarig relativ fuktighet över cirka 70 till 75 procent, medan gran och furu bör hålla en fuktkvot under cirka 17 till 18 procent för att undvika mikrobiell tillväxt. Rötsvamp kan börja utvecklas vid fuktkvoter runt 24 procent. Värdena är vägledande, inte absoluta, men visar när åtgärder behöver övervägas.
Börja med rätt mätmetod på rätt plats
För att bedöma fuktrisken behöver både luftklimatet och byggmaterialen utvärderas:
• Relativ fuktighet i luften visar hur nära förhållandena är kondens i vind, krypgrund eller källare.
• Fuktkvot i trä visar om konstruktionen belastas av långvarig fukt eller hinner torka mellan perioder.
• Avvikelser i material kan indikera lokala problem som kräver vidare analys.
I vind och krypgrund är luftklimatet ofta den första indikatorn, eftersom det varierar snabbt över dygnet och året. Trä reagerar långsammare, vilket gör materialets fukttillstånd till ett viktigt komplement för att avgöra om problemet är tillfälligt eller långvarigt.
Mät steg för steg
För att få en rättvis bild behöver fuktnivåerna följas över tid och i relation till väder och årstid:
• Bedöm klimatet utifrån temperatur och relativ fuktighet i utrymmet som helhet, inte precis mot kalla ytterytor.
• Följ utvecklingen över tid för att se hur perioder med hög utomhusfukt påverkar konstruktionen.
• Kontrollera fukttillståndet i trä på flera platser för att få en samlad bild av belastningen.
• Enstaka avvikande värden ska alltid sättas i sammanhang – det är mönstret över tid som är avgörande.
Under sensommar och tidig höst är risken ofta som störst eftersom uteluften är varm och fuktig samtidigt som konstruktionen är sval.
Tolkning av värden och vanliga fallgropar
Ett vanligt misstag är att ventilera vind eller krypgrund med varm sommarluft utan styrning. När luften kyls i utrymmet stiger den relativa fuktigheten och kan ge kondens på kalla ytor. Slutsatser bör därför aldrig dras efter ett enstaka tillfälle. Det är den sammanlagda tiden över cirka 70 till 75 procent relativ fuktighet som ökar risken för mögel.
För trä gäller att stabila nivåer under cirka 17 till 18 procent innebär låg risk. När värdena närmar sig 20 procent bör orsaken undersökas, och vid högre nivåer ökar risken för skador snabbt. I nyare eller renoverade hus kan kvarvarande byggfukt förlänga uttorkningstiden. Lukt och missfärgningar är tydliga varningssignaler. Om dessa sammanfaller med förhöjda fuktnivåer bör åtgärder planeras.
När egna mätningar inte räcker
Om analyser visar långvarigt förhöjd relativ fuktighet, om trä ligger över riktvärdena eller om synlig påväxt förekommer, krävs en mer genomgripande åtgärd. Då behöver fuktkällan identifieras och klimatet styras så att problemet inte återkommer.
Trygghetsvakten arbetar med behovsstyrda lösningar där fukt, ventilation och avfuktning samverkar för att hålla konstruktionen torr med låg energiförbrukning. Målet är att skapa ett stabilt klimat över tid, inte att behandla symtom.
En hållbar strategi bygger på att förstå hur klimatet varierar, följa utvecklingen över tid och sätta in rätt åtgärd när både värden och synliga tecken pekar åt samma håll. Det är ofta vid snabba väderomslag eller kraftiga temperaturskiften som skillnaden mellan en frisk konstruktion och ett begynnande mögelproblem uppstår.
