Fukt

Fukt är en benämning på vatten som kan finnas i ång-, flytande- eller fast from vilket innebär is.

För en husägare är det viktigt att veta när och varför dessa former uppkommer för att skydda sin fastighet mot oönskat mögel.

Fukt i hus

Huset absorberar fukt från utomhusluft och boende. Varje person avger hela två liter vatten per dygn genom avdunstning från kropp och utandning. Till det kommer fukt från diskmaskiner, duschar, tvätt, växter och kanske husdjur. Detta innebär att inneklimatet är alltid fuktigare och har därmed högre s.k. ånghalt inne än utomhus.

Denna skillnad i fukthalter tenderar att utjämna sig över tid till husets kallare delar såsom krypgrunder och vindar.

Varför det? Jo fukt går i en konstruktion från varmt till kallt genom små luftrörelser. Dessa rörelser kan vara skillnader orsakade av väder såsom hög- och lågtryck och blåst men också av husets uppvärmning. Denna fuktvandring kallas konvektion på fackspråk.

Speciellt uppvärmningen vintertid gör att fukten vandrar uppåt i byggnaden för att ansamlas uppe på kallvind och sidovind där den varma, fuktiga luften möter undersidan av taket och bildar kondens eller om det är minusgrader, frost.

Bildas det kondens är mikrobiell påväxt faktum oftast inom ett par dygn. Och det behöver inte ens bildas kondens för att tillväxten ska hända. Bara att det är tillräckligt fuktigt under en tid och med mögelvänlig 5-20 C° temperatur räcker.

Fukten i form av vattenånga tränger sig också genom husets byggnadsmaterial då den vill jämna ut sig. Dvs. högre koncentration av fukt inomhus går ut genom isolering och hamnar till sist t. ex i husets ytterpanel där det är lägre koncentration av fukt. Kyls denna vattenånga ner på vägen riskerar det att bli kondens och förutsättningar uppstår för mögel.

Om dubbla lager av gips eller ångtät byggplast finns i huskonstruktionen brukar det vara tillräckligt för att bromsa fuktvandringen. Men om det har uppstått hål i konstruktionen vid renoveringar och andra förändringar som exempelvis dragning av el läcker vattenångan ut genom dessa. Hus med extra mycket isolering typ passivhus är känsligare för denna typ av fuktvandring.

Fuktvandringen kallas med fackterm diffusion.

Skydda huset mot fuktig konvektion och fuktskapande diffusion!

Många villor har undermålig ventilation och uppfyller inte gällande byggnorm. Grundregel nummer ett är att uppfylla denna norm som generellt säger att luften i boytan ska bytas 0,5 gånger/timme.

Har huset en vind eller kattvindar kan det kompletteras med en vindsavfuktare eftersom att det i praktiken alltid läcker fuktig luft uppåt i huset genom den så kallade skorstenseffekten.

Finns det en krypgrund en kan det behövas en krypgrundsavfuktare.

Fukt- och vatten som sugs upp i huset

Vatten som sugs genom husets porösa material såsom trä och betong är en annan risk med fukt. Det kan vara ett slagregn som via fasaden sugs upp i marknära balkar som är underlag för bärande delar av konstruktionen, så kallad syll.

Det kan också vara att källarväggen eller grundmuren i en krypgrund suger vatten från omgivande mark. Denna fuktvandring kallas kapillär fuktsugning.

Fuktsugningen förhindras genom att fritt vatten inte får direktkontakt med huskonstruktionen genom ett kapillärbrytande skikt. Det kan vara tvättat grus eller oftast i kombination med olika sorters icke fuktsugande material som fuktspärrmattor och värmeisolerande skivor.

Fukt i hus mäts oftast med en hygrometer eller fuktkvotsmätare. Med fuktkvotsmätaren mäter man direkt på byggnadsmaterialet ifråga. Den visar fuktigheten över en längre tid vilket är relevant vid bedömning av risk för mögelpåväxt.

Önskas hjälp med att mäta fukt i krypgrund eller på en vind?  Fyll i kontaktformuläret får du hjälp.