Mögel bildas när fukt möter organiskt material under gynnsamma förhållanden. Valet mellan att tvätta och att sanera avgör därför om problemet försvinner eller återkommer. Grunden är alltid att förstå klimatet i konstruktionen och hur djupt tillväxten har trängt in.
När räcker tvätt?
På hårda, täta ytor som kakel, lackade lister, glas eller målade skivor sitter påväxten ytligt. I badrum handlar det ofta om fogar och hörn som hinner torka mellan duscharna. En noggrann rengöring kan då avlägsna både missfärgning och sporer. För att resultatet ska hålla behöver du sedan se till att luftomsättningen fungerar och att ytorna hålls rena från tvålrester och annan smuts som ger mögelsporer näring.
Även i torra förråd eller garage kan tvätt vara ett första steg om beläggningen sitter på icke porösa material och det saknas tecken på långvarigt fuktproblem. Om fläckarna kommer tillbaka inom kort tid är det en varningssignal om att mikroklimatet fortfarande gynnar tillväxt.
När krävs sanering?
Skillnaden mellan tvätt och sanering handlar främst om djup. Om svamptrådarna har vuxit in i trä, spån, betong eller gipsskivor räcker det sällan med ytlig rengöring. I krypgrunder och på vindar sker sådan inträngning när fuktbelastningen återkommer år efter år. Avfuktningstekniker betonar att både renovering och sanering kan krävas när materialets inre är kontaminerat. Sanering innebär då att skadat material tas bort, kvarvarande ytor behandlas med medel som är godkända för byggmiljö och att orsaken till fukten åtgärdas samtidigt.
En genomtänkt sanering omfattar ofta dammkontroll, personlig skyddsutrustning och teknisk avfuktning efteråt. Är du osäker på om ditt fall kräver Mögelsanering är en fuktkartläggning och materialanalys klokt.
Varningssignaler
Följande tecken tyder på att tvätt inte räcker:
- Lukt som återkommer trots städning. Både jordbakterier och mögel avger ämnen som luktar unket eller jordigt.
- Missfärgningar som växer tillbaka kort efter rengöring.
- Mjuka eller missfärgade träytor, spröd spån eller tapetbubblor vid kalla väggar.
- Sammanhängande fläckar på råspont och takstolar i kallvindar, särskilt om de fortsätter under spontskarvar eller omfattar flera fack. Ett sådant Mögelangrepp talar för djupt rotad tillväxt.
- Vit eller grön påväxt på bjälklag och syll i krypgrunder, ibland ihop med lukt i bostaden.
- Vid misstanke om rötsvamp eller äkta hussvamp behövs alltid fackmässig bedömning, eftersom fel metod kan förvärra skadorna.
Bryt orsaken före du behandlar ytan
I vindar, torpargrunder och källare måste du först eliminera fuktkällan. Det kan handla om:
- Otäta genomföringar som ger kallras
- Felaktig eller otillräcklig ventilation
- Isolering som flyttat klimatzonen och gjort ytor kallare
- Vatteninträngning från mark eller tak
- Byggfukt som kapslats in i nya konstruktioner
- När klimatet stabiliserats kan en riktad sanering ge varaktigt resultat. Är problemet begränsat kan en mindre ytsanering följd av mätning visa om åtgärden håller. Pekar mätdata på fortsatt risk krävs en fullständig sanering där tvätt bara är ett delmoment.
Så arbetar vi med vindar och krypgrunder
Vår inriktning är att skydda utsatta utrymmen mot fukt, lukt, mögel och radon med driftsnåla avfuktare och lösningar som är utvecklade för svenska hus. Arbetet startar med mätdata och analys av konstruktionen. Därefter väljer vi en kombination av avfuktning, ventilation, isolering och, vid behov, sanering. Våra certifierade installatörer är utbildade i mögelsanering och styr systemen så att de enbart arbetar när klimatet kräver det.
Ett praktiskt förhållningssätt i småhus är att först säkerställa god luftomsättning och fungerande avledning av regnvatten. Följ sedan upp träytor och lukt över tid. Om angrepp återkommer trots förbättrad ventilation, om fuktkvoten i trä inte sjunker under torra perioder eller om dolda delar visar missfärgning efter provöppning tyder det på att sanering är rätt väg.
När hela konstruktioner påverkas, till exempel stora ytor på råspont eller syllar i krypgrund, blir valet enkelt. Tvätt blir då bara en tillfällig kosmetisk lösning eftersom underliggande förutsättningar fortsätter att gynna tillväxt och nya sporer får fäste på samma plats.
Om lukten dessutom sprider sig upp i bostaden via eldosor, garderober eller trapphus, trots städning, har problemet passerat stadiet där en sprayflaska gör nytta. Lägg i det läget energin på att förstå fuktbalansen, fastställa om tillväxten sitter i materialet och välja metod där borttagning av skadat material och riktad ytbehandling kombineras med klimatsäkring. Endast då kan du vara trygg med att resultatet håller över tid.
