Radon är en osynlig och luktfri radioaktiv gas som kan samlas i inomhusluften där den andas in. Radon bedöms vara den näst vanligaste orsaken till lungcancer efter rökning. Omkring femhundra personer i Sverige får årligen lungcancer som kopplas till förhöjd radonhalt i bostaden. Referensnivån i småhus är 200 becquerel per kubikmeter. Långvariga nivåer över denna gräns ökar risken markant, särskilt för dig som röker eller har rökt.
Från gas till skada i lungorna
Det är radonets kortlivade sönderfallsprodukter, vanligen kallade radondöttrar, som gör mest skada. När luften andas in fastnar de på slemhinnor och längre ned i lungvävnaden. Där avger de alfastrålning som kan skada cellernas arvsmassa. Själva radongasen andas till stor del ut igen, men radondöttrarna hinner sönderfalla på plats och ger den relevanta stråldosen. Lungcancer är den enda tydligt visade hälsorisken och det kan ofta ta femton till fyrtio år från exponering tills sjukdomen utvecklas.
Radon finns också i hushållsvatten från enskilda brunnar. Vid dusch eller disk kan gasen frigöras och hamna i rumsluften. Att dricka radonhaltigt vatten ger däremot mycket liten risk jämfört med inandning.
Hur stor är risken och vem drabbas?
Risken beror både på halt och på tid. Studier av bostäder visar att lungcancerrisken ökar med cirka sexton procent av grundrisken för varje hundra becquerel per kubikmeter vid långvarig exponering. Ju fler år du vistas i en byggnad med förhöjd halt, desto större blir den samlade risken. Det uppskattas att ungefär hälften av vår årliga stråldos kan komma från radon i hemmet.
Sambandet mellan rökning och radon är särskilt tydligt. Omkring fjorton procent av alla lungcancerfall i landet bedöms orsakas av radon, och de flesta som insjuknar har rökt. Rökare utsätts alltså för en betydligt högre risk än personer som aldrig har rökt. Även passiv rökning i en radonbelastad bostad höjer risken. För barn finns inte tillräckliga data för att avgöra om de är mer eller mindre känsliga än vuxna.
På befolkningsnivå visar uppskattningar att om alla bostäder som ligger över 200 becquerel per kubikmeter sänks till omkring 100 eller lägre kan cirka tvåhundra lungcancerfall undvikas varje år på sikt.
Mätvärden som styr beslut
Radon kan inte upptäckas med sinnena. Mätning är därför det enda säkra sättet att veta. Om vintermätningen visar över 200 becquerel per kubikmeter bör åtgärder planeras. Ju närmare 100 du kommer, desto lägre blir den långsiktiga risken.
I småhus är källare, krypgrund och genomföringar mot mark vanliga inträdesvägar. Vanliga åtgärder är tätning mot markkontakt, tryckreglerad ventilation, radonsug och val av täta golvmaterial. För vissa grundkonstruktioner används spärrande skikt som komplement, ofta kallade radonbroms. Har du egen brunn med hög radonhalt kan vattnet luftas innan det når husets ledningar, vilket minskar mängden gas som frigörs i luften.
När konkreta åtgärder planeras är det klokt att utgå från mätdata och byggnadens faktiska läckvägar i stället för att välja en standardlösning.
När fukt, ventilation och radon möts
I krypgrund, torpargrund och kallvind sammanfaller ofta fuktproblem och radonfrågor. Ventilation som är bra mot fukt kan i vissa lägen dra in jordluft om tryckförhållanden och tätning inte samverkar. Därför är det viktigt att först kartlägga huset med mätningar och konstruktionskontroll och därefter välja rätt kombination av avfuktning, ventilation, tätning och vid behov sanering.
För dig som förvaltar småhus eller planerar nybyggnation börjar radonskyddet redan i projekteringen. Markförhållanden, täta genomföringar, rätt golvlager mot mark och styrda tryckförhållanden i lågt belägna delar av huset gör stor skillnad. I ett hus med krypgrund kan undertryck och otäta genomföringar annars dra in jordluft just där du vistas mest.
