Radon är en osynlig och luktfri radioaktiv gas som bildas när uran sönderfaller i berg och jord. I inomhusluften sönderfaller den vidare till så kallade radondöttrar som kan fastna i lungorna och ge stråldoser. Referensnivån för bostäder är 200 Bq per kubikmeter luft, och varje år kopplas flera hundra fall av lungcancer till förhöjda radonhalter, främst bland rökare. Eftersom gasen inte kan upptäckas med våra sinnen är mätning det enda säkra sättet att avgöra hur höga halterna är i just ditt hus.
Riskfaktorer att känna till
Radon kan komma från marken, från vissa byggnadsmaterial eller från eget brunnsvatten. Hus byggda mellan 1929 och 1975 kan innehålla blåbetong, ett material som kan avge radongas. Ligger huset i ett område med granit eller uranrik skiffer är markradon en vanlig källa.
Otäta genomföringar i platta på mark, källarväggar eller krypgrund gör det lättare för gasen att tränga in – särskilt när huset värms upp och ett undertryck uppstår. Om du planerar att isolera krypgrunden för energibesparing bör ventilationen samtidigt ses över, annars kan radonhalten öka.
Har fastigheten egen borrad brunn kan radon finnas i vattnet. När du duschar eller diskar frigörs gasen och hamnar i inomhusluften.
Fuktproblem och radon hänger ofta ihop. En kall och fuktig krypgrund skapar luftflöden upp mot boytan, vilket kan transportera både gas och lukt. Genom att hålla grunden torr med avfuktning, rätt ventilation och tätning minskar risken för både mögel och radon.
Så mäter du radon
Radon mäts med spårfilmsdosor som placeras ut under minst 60 dagar mellan 1 oktober och 30 april. Beställ dosorna i god tid inför eldningssäsongen.
Placera minst två dosor, exempelvis i sovrum och vardagsrum, samt en på varje våningsplan. Undvik placering nära fönster, ytterväggar och ventilationsflöden så att mätningen speglar den luft du normalt andas.
Låt vardagslivet fortsätta som vanligt under mätperioden. När tiden gått skickas dosorna till laboratorium för analys. En korttidsmätning kan ge en indikation, men räcker inte som beslutsunderlag vid exempelvis husköp eller större åtgärder.
När resultaten är klara
Ligger årsmedelvärdet under 200 Bq behöver inga åtgärder vidtas, men spara protokollet. Mellan 200 och 1000 Bq bör åtgärder planeras. Över 1000 Bq bör insatser göras snarast.
Kom ihåg att radonhalter kan förändras över tid. Byte av värmesystem, ändrad ventilation eller ombyggnad av grund kan påverka nivåerna. Vid större förändringar bör en ny mätning göras.
Åtgärder och uppföljning
Markradon minskas oftast genom tätning av sprickor och rörgenomföringar i kombination med radonsug eller radonbrunn som skapar undertryck under huset. Vid radon från blåbetong förbättras situationen genom balanserad ventilation eller tilluftssystem som minskar undertrycket i bostaden.
I krypgrunder kan markmembran eller radonbroms installeras, samtidigt som fukten hanteras med avfuktning och kontrollerad ventilation. Om radon finns i vatten luftas det innan användning, ibland kompletterat med filtrering.
Arbeta stegvis. Börja med tätning och justering av ventilation. Kontrollmät. Om halterna fortfarande är höga installeras radonsug, radonbrunn eller mekanisk ventilation beroende på husets konstruktion. Efter större åtgärder bör en ny långtidmätning göras nästa eldningssäsong. Spara all dokumentation, mätprotokoll, åtgärdsbeskrivningar och kontrollmätningar. Det är värdefullt vid försäljning och framtida uppföljning.
